Att hålla fokus på det som förväntas är inte alltid lätt. Hur många gånger har vi inte själva suttit stilla och lyssnat på tex föreläsningar och under tiden kollat på klockan, undrat när det är kaffepaus eller i värsta fall tagit upp mobilen och kollat på den? Fenomenet att lätt tappa fokus från det som vi förväntas fokusera på ser vi inte enbart hos oss själva utan även hos våra elever.
Det är inte bara förmågan att hålla fokus vi förväntar oss av våra elever. Effektivitet är också ett begrepp som vi behöver förhålla oss till, likaså aktivitet. Det mest optimala, sett ur ett kunskapsperspektiv, kan anses vara när alla elever lyckas fokusera på det förväntade momentet och är effektiva och aktiva i det. Men vi vet ju av erfarenhet att så inte alltid är fallet. Vi vill göra allt för att försöka nå det optimala, komma närmare målet, men hur?
”Det är bara genom att en förändring sker i klassrummet som en förändring i elevernas lärande kommer till stånd” Forskning för klassrummet
Precis! VI måste förändra något, frågan är bara vad? För att ta reda på vad som behöver förändras så måste vi börja med att granska vår egen praktik. Vi måste undersöka vad som händer, eller inte händer under olika delar av vår undervisning. Vi började undersöka detta för ca 2 år sedan. Vi kartlade dagarna som vi mötte eleverna under en kortare tidsperiod. Utifrån vår kartläggning reflekterade vi sedan över elevernas förmågor att hålla fokus, vara effektiva och aktiva. Det som framkom var att förmågorna ovan inte enbart berodde på elevernas individuella egenskaper (detta är visserligen ganska uppenbart). Vi såg att dessa förmågor även berodde på den situation, struktur, tid, uppgift och det moment som låg framför eleven. Det fanns två saker som stack ut i vår kartläggning som vi behövde åtgärda, nämligen tidsaspekten samt behovet av att göra eleverna mer aktiva i undervisningen. Vi valde att först fokusera på tidsaspekten.
Vi började söka efter fakta, vetenskap och erfarenheter inom området för vårt problemområde, kopplingen mellan prestation och tid. Efter många poddbesök, böcker och artiklar stötte vi på Anna Tebelius Bodin. Hon har kommit att ha stor påverkan på vår praktik. I hennes bok Vad varje pedagog bör veta om hjärnan, inlärning och motivation kopplar hon på ett lättförståeligt sätt ihop vetenskapliga teorier om hjärnan med pedagogiska råd som är enkla att applicera i olika kontexter. I ovannämnd bok finns det som utgör grunden till vår ”nya” ramstruktur, som vi valt att kalla fokuseringstid, nämligen…
”Efter 30 minuters stillasittande tolkar hjärnan det som att kroppen ska gå in i vila. Byt aktivitet” Anna Tebelius Bodin
I sökandet efter nya insikter så upptäckte vi också boken Hjärnsmart lärande. Författarna till denna korta, lättlästa bok förstärker ytterligare sambandet mellan neurovetenskap och didaktik.
“Byt aktivitet eller ta en mikropaus och rör dig för att fylla på energi för 30 nya uppmärksamma minuter” Annika Nilsson & Lena Winqvist (Hjärnsmart lärande)
WOW! Detta var ju precis denna fakta som vi behövde utifrån vår kartläggning. Eleverna sitter stilla för länge. Eleverna får hålla på med samma moment under för lång tid. Hjärnan tror att kroppen ska gå i vila, därför kan de inte hålla fokus, vara effektiva eller aktiva under alla delar i undervisningen. Vi måste förändra lektionsstrukturen!

Vi prövade oss nu fram till vilken fokuseringstid som var lagom för vår elevgrupp. Vi kom fram till att 20 min –10 min –20 min – 10 min var lagom (då gick eleverna i åk 1). Men det som vi märkte under tiden som vi arbetade fram denna struktur var att fokuseringstiden inte var konstant utan varierade beroende på ålder, grupp, ämne och tid på dagen. Fokuseringstiden måste vara flexibel. Men vår tumregel är:
ALDRIG MER ÄN 30 MINUTER!!!
(om inte alla elever är i ett flow)
Vi vet nu genom beprövad erfarenhet att strukturen med fokuseringstid fungerar. Vi vet också nu att det finns vetenskap som styrker det.
Vad har du för fokuseringstid? Kanske 20-10-20-10 är något för dig?
Ha ett härligt lov & Glad Påsk //
Annica & Ann
