Läs gärna blogginlägget om flextur= flexibilitet & struktur för att få en djupare insikt i det vi ska berätta om här.
Det är inte alltid vi pedagoger förstår att en del av de saker vi presenterar är för kravfyllda för eleven. Kraven kan vara osynliga för oss vid första anblick, men kravfyllda för eleven, i alla fall i vissa situationer. Det är inte heller alltid vi ser eller förstår att vissa skoluppgifter, som vi presenterar, kan vara för lätta för eleven. Men som tur är så brukar detta oftast visa sig på något sätt. Eleverna är kloka nog att visa oss, på olika sätt, hur kraven förhåller sig till deras behov och förutsättningar för stunden. Men om vi ska vara riktigt ärliga så är det inte alltid vi uppskattar sättet som detta yppar sig på. Men det är viktiga fakta om att något måste förändras, förändringen kan ligga i t ex lärmiljön. Vi måste då samarbeta med eleven och tillsammans komma fram till vilket moment som är för kravfyllt eller för lätt och förändra därefter.
”Galenskap: att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat” Albert Einstein
För att vara flexibla i anpassandet av krav krävs det att vi känner eleven väl. För att uppnå detta måste vi först och främst skapa en relation med eleven. Eleven måste känna sig trygg tillsammans med oss som pedagoger. När relationen finns där kommer det bli tydligare vilka behov hen har och i vilka situationer. I dialog med eleven kan man sedan komma fram till olika anpassningar man kan prova och på vilka sätt. När vi vet behoven är det viktigt att vi respekterar dom men också betonar elevens möjligheter. Ett flexibelt arbete, där kravanpassningar är ett måste, kräver också en uppsättning varierande aktiviteter att tillgå. Här är det bara fantasin som sätter gränser. Det går och lära sig saker på många sätt men det kanske inte alltid stämmer överens med det som läraren planerat.
Kravanpassa betyder absolut inte kravlöst. Det betyder att vi ska vara flexibla och anpassa kraven utifrån vad eleven för stunden klarar av att utföra, ”sänkta” krav, “förändrade” krav eller utmanande krav.
Kravanpassning inne i vårt klassrum kan te sig på olika sätt, dels beroende på situation men också för att eleverna ofta är med och utarbetar anpassningarna.
♣Paus på lärplattan- anpassade lärappar som vi tillsammans med eleven tagit fram. Paus på lärplattan kan fungera både för utmaningar, sänkta krav samt för energivård.
♣Timglas- för att veta hur lång tid en genomgång håller på eller hur länge man ska hålla på med en uppgift. Tiden som väljs är beroende på elevens dagsform och behov för stunden. Timglasen för oss är ett viktigt verktyg vid kravanpassningar av olika slag.
♣MP/matteportal- hjälper oss otroligt mycket för att individanpassa uppgifter. Ett digitalt verktyg där vi snabbt och enkelt kravanpassar åt både det enklare och det svårare hållet samt utifrån dagsform.
♣Praktisk material- ibland är kravet på att tex använda penna för stort. Ibland är boken svår att överblicka. Då kan praktiska moment vara nödvändiga för inlärning av samma moment.
♣Stödmallar- för att underlätta tex för arbetsminne.
♣Energivård – när stressbägaren runnit över, eller då vi ser att eleven håller på att närma sig kanten av bägaren. Då kan anpassningar som att rita, färglägga, taktil stimulans eller kanske Rubiks kub behövas.
Obs! En del kravanpassningar gör eleverna även helt på eget bevåg. En del barn i vårt klassrum står upp vid bänken när de jobbar. En del sätter upp bänklocket och jobbar där i, båda helt fantastiska egengjorda anpassningar.
Med följande boktips vill vi önska er en härlig vecka.
Inkluderingskompetens vid adhd och autism, av Linda Jensen. Läs mer om elevers olika behov av, energivård, navigeringsstöd, kompenserad pedagogik.
Läs också gärna Aspeflos bok: För alla i skolan, en bok om inkluderande och utvecklande undervisning, där kan du läsa mer om tex kravanpassningar.
Ha en bra vecka // Annica och Ann
Flextur-anpassad pedagogik 