Har ni liksom vi upplevt att det i samband med förflyttningar, inom ramen för skolans hela dag, kan uppstå otrygga händelser? Att det i samband med förflyttningar kan uppstå oro för en eller flertal elever, en oro som i vissa fall kan hålla i sig under stora delar av skoldagen? Har ni liksom vi funderat kring vad vi i skolan kan göra samt förväntas göra för att otrygga händelser i samband med förflyttningar inte ska uppstå?
I vårdhandboken kan man läsa om vikten av att all personal på varje vårdenhet har förflyttningskunskap, det vill säga kunskap om hur förflyttningar i olika miljöer ska ske så skonsamt och tryggt som möjligt för alla inblandade parter. I vårdhandboken står det beskrivet att förflyttningar behöver kartläggas, att bedömningar av patientens fysiska och kognitiva förmågor i förhållande till förflyttningar som sker behöver göras. Utifrån beskrivet förarbete, det vill säga kartläggningar och bedömningar, sker sedan anpassningar av miljöer, bemötande, stöd med mera. Det som går att läsa i vårdhandboken kan kanske uppfattas som ett något omfattande arbete för oss i skolan att göra, det handlar ju ”bara” om förflyttningar. Kanske beskrivet arbete ovan inte står så högt upp på prioriteringslistan för oss pedagoger, vårt uppdrag är ju faktiskt pedagogiskt. Det kanske till och med är så att det där med förflyttningar inte alltid ses som ett arbete som vi pedagoger ska behöva lägga tid på, eleverna bör väl ändå i rimlighetens namn kunna förflytta sig från punkt A till punkt B på egen hand, eller?
Men som vi tolkar skolans styrande dokument så har vi faktiskt inget val. I skolans styrande dokument, i likhet med vårdhandboken, står det att alla elever ska tillförsäkras en trygg och stödjande skolmiljö under hela deras skoldag. Skolan ska vara trygg och tillgänglig för alla. Skolan ska vid behov kartlägga på olika nivåer och göra bedömningar utifrån det för att därefter skapa förutsättningar för alla elever, stödja eleven på olika sätt. För det behöver hela skolan, tillsammans utifrån våra olika professioner, arbeta för att skapa och upprätthålla stödjande strukturer, utveckla skolan utifrån de frisk- och riskfaktorer som uppmärksammats. Utifrån skolans styrande dokument kan det tyckas vara självklart, i alla fall för oss, att vi inom skolan liksom vården behöver ha förflyttningskunskap. Vi behöver införskaffa oss kunskap, alternativt plocka fram och belysa vår kunskap, gällande hur förflyttningar ska ske så skonsamt och tryggt som möjligt för alla elever. Vi behöver tillsammans kartlägga vilka förflyttningar och övergångar som sker under skoldagen. Vi behöver ha kunskap om och förståelse för vilka kognitiva och fysiska förmågor som de olika förflyttningarna kräver och diskutera det inom verksamheten. Först då kan vi skapa förutsättningar och anpassa så att tillgängliga, skonsamma och trygga förflyttningar för alla parter uppstår. Vi behöver göra det förarbete som krävs för att därigenom sätta in rätt stöd.
Vi har, genom att granska våra respektive verksamheter, uppmärksammat att förflyttningar generellt sker inom fyra olika områden.
- Förflyttningar inom ramen för undervisningslokalen (hämta material, hämta läromedel, hämta kompensatoriska verktyg, vässa pennor, fråga någon något, dricka vatten mm)
- Förflyttningar utanför undervisningslokalen, inom skolans lokaler (toalettbesök, hämta läxa, hämta frukt, påklädning och avklädning, till/från fritids, till/från matsal, till/från hall, till/från idrott, till/från slöjd, i korridorer till och från angiven plats, till/från besök hos skolsköterska/kurator/specialpedagog/speciallärare osv)
- Förflyttningar mellan inomhus och utomhusmiljöer, inom skolans hela område (till/från rast, till/från utomhuslektioner, till/från fritidshemstid, till/från matsal, till/från idrottshall, till/från skolbuss osv)
- Enstaka förflyttningar (schemabrytande aktiviteter som tex skolgemensamma teman, fadderverksamhet, buss, promenader, luciafirande, avslutningar, utflykter mm).
Diskussioner och reflektioner baserade på våra erfarenheter samt gammal och ny kunskap har lett fram till fördjupade insikter gällande att ovanstående förflyttningsområden kräver flertalet kognitiva och fysiska förmågor om förflyttningarna ska bli så skonsamma och trygga som möjligt (vi nämner endast ett fåtal nedan). Förflyttningar kräver bland annat:
-förmåga att uppfatta och förstå det sammanhang som eleverna befinner sig i
-förmåga att se och förstå andras tankar och känslor
-förmåga att flexibelt anpassa sig till de händelser som sker í det sammanhang där eleven befinner sig
– förmåga att kommunicera både explicit och implicit, både verbal och kroppslig kommunikation
– förmåga att förutse vad som kan komma att hända i det sammanhang där eleven befinner sig samt planera hur man ska möta det som sker
Upptill ovan nämnda kognitiva förmågorna så krävs det ju även flertalet fysiska förmågor (vilka vi inte går in på i detta blogginlägg).
Utifrån ovanstående förarbete så blir nästa steg att utforma och upprätthålla stödjande strukturer vilka tillförsäkrar eleverna trygghet och en stödjande och tillgänglig skolmiljö, inom samtliga uppmärksammade förflyttningsområden. Vi ser på en stödjande skolmiljö som att skolans alla nivåer, skol- grupp och individnivå behöver hamna i fokus, då nivåerna ingår i ett system vilka påverkar varandra. Vi får aldrig glömma att det är skolan som ska anpassa sig utifrån elevernas funktioner, förmågor och behov, inte tvärtom.
Skolan ska enligt Lgr 22 uppmärksamma otrygga situationer och i samråd med skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka sådana. Vi har ställt oss följande frågor många gånger. Hur kan vi som klasslärare arbeta på gruppnivå för att skapa trygga och skonsamma förflyttningar? Hur kan vi trygga upp, tillgängliggöra och anpassa förflyttningar, inom ramen för ledning och stimulans? Svaret på frågorna blir ju naturligtvis olika beroende på den elevgrupp och organisation vi är verksamma i. Men oavsett elevgrupp och organisation kan vi hitta gemensamma faktorer. Vi kan skapa tydliga, tillgängliga, stödjande och trygga lärmiljöer genom att skapa strukturer och rutiner samt ha förväntningar på eleven utifrån deras förmåga för stunden. Är förarbetet gjort, förståelsen där och vi i skolan beredda på att tillsammans göra jobbet som krävs, så går det att få förflyttningar trygga och skonsamma för alla. Detta i sin tur leder till att flertalet elever kan fokusera på det som är huvudmålet i skolan, nämligen lärande och utveckling.
Ha det gött // Ann och Annica
Länkar:
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/forflyttningskunskap/
Flextur-anpassad pedagogik 