Undervisningens mellanrum – tid som skapar orolighet eller lärtillfälle i klassrummet?

Under en lektion uppstår flertal “mellanrum”. Ofta framträder “mellanrummen” som ett mönster, ibland uppstår de mer sporadiskt. Då vi för några år sedan granskade vår undervisning, med syfte att förstå vad det var som egentligen hände i klassrummet och vad som påverkade studieron, så var det bland annat de där “mellanrummen” som vi uppmärksammade. Det var vid “mellanrummen” ljudvolymen höjdes och eleverna blev mer rörliga. Då vi fick syn på detta (tack och lov att vi tog oss tid att granska vår undervisning) bestämde vi att något måste göras. Vi var tvungna att förändra våra lektioner och strukturer på något sätt, utifrån det vi uppmärksammat.

I detta blogginlägg tar vi endast upp de “mellanrum” som vi såg som ett mönster, mellanrum som förekom varje lektion varje dag. De sporadiska mönstren får vi blogga om en annan gång. 

Vad menar vi med ”mellanrum”?

Det är den tid som uppstår mellan olika planerade aktiviteter. Alla de där minutrarna av väntan, de där oklara minuterna som det inte finns en riktig plan och struktur för. Då vi granskade vår undervisning såg vi att de där mellanrums-minutrarna i slutet av veckan blev MÅNGA, värdefulla minutrar som borde läggas på undervisningens innehåll. 

”Mellanrum” uppstår till exempel från det att eleverna kommer in i klassrummet efter rast eller vid skolstart tills dess att den planerade aktiviteten ska starta. Flertalet elever sitter då ofta och väntar på att klasskamraterna ska komma in och sätta sig på sina platser så att läraren kan starta lektionen. I dessa “mellanrum” hinner eleverna ibland påbörja nya samtal, fortsätta och slutföra samtal som de hade på rasten, plocka upp “roliga” saker från bänken e t c, som de sedan kanske har svårt att avsluta då den “riktiga” lektionen ska börja.

Detsamma gäller “mellanrummet” från det att eleverna är färdiga med den planerade aktiviteten tills dess att nästa moment eller aktivitet ska ske. Dessa ”mellanrum” sker vid olika tillfällen under lektionen i takt med att eleverna blir färdiga med sina aktiviteter. Här börjar ofta flertalet elever på egen hand fylla tiden med något som de anser är intressant eller motiverande för stunden, vilket är logiskt. 

”Mellanrummet” som uppstår från det att eleverna avlutar aktiviteten och läraren samlar eleverna inför rast är också ett tillfälle där oroligheter kan skapas och som kan påverka studieron.

I granskning av vår undervisning uppmärksammade vi fler än ovannämnda  “mellanrum”, men det var dessa tre som vi till en början bestämde oss för att fokusera på då de var mest förekommande och de vi såg bildade ett mönster. Vi slog våra kloka huvuden ihop, kavlade upp ärmarna och började fokusera på hur vi kunde ändra klassrumsstrukturerna för att uppnå syftet att skapa bättre studiero. 

Startuppgifter, samlaren och förflyttningsaktiviteter var de tre magiska aktiviteterna som vi utarbetade utifrån det vi uppmärksammat. Dessa tre aktiviteter såg vi vid utvärdering bidragit till en positiv förändring gällande studieron. Som grädde på moset visade utvärderingarna även att eleverna tyckte om de nya aktiviteterna, samt att aktiviteterna skapade mer utrymme för oss lärare att möta eleverna och lyssna på dem mer uppmärksammat tex då de kom in efter rast. Eleverna visste nu vad som väntade då de kom in på lektionerna (startuppgift). De visste vad de skulle göra när de var klara med en uppgift (t ex. samlaren). De visste att det inte blev lika mycket trängsel och knuffar i hallen då de skulle ut på rast p g a att eleverna inte längre uppehöll sig i hallen samtidigt (förflyttningsaktivitet) . 

Vad är startuppgifter? 

Det är lika lätt som det låter, en uppgift som ligger på elevernas plats vid varje lektionsstart! Ofta har vi någon form av häfte som de ska arbeta med men det kan även vara “lösa” arbetsuppgifter, en speciellt utvald app på Ipad eller läsa en bok. Det är även ett fantastiskt tillfälle för att öva tex tabeller eller stavning, repetition av olika slag och befästande av olika ämnesrelaterade kunskaper. Här är det lärarens egna uppfinningsrikedom gällande att anpassa uppgifter efter behov och ämnesinnehåll som sätter gränser. Det finns en uppsjö av startuppgifter som kan göras. Men av erfarenhet vet vi att det behövs variation. Se exempel nedan:

https://drive.google.com/drive/folders/1A9Tzd9qbtmyW4iQT3BeTF6Y8aTJAaQlo 

Vad är samlaren? 

Helt enkelt är det en mapp där eleverna samlar sina uppgifter som de inte är klara med och som de behöver göra klart. Samlaren kan även användas som startuppgift. Vi brukar också ha “samlarlektioner” där eleverna ges möjlighet att arbeta färdigt med de uppgifter som finns i samlaren.

Vad är förflyttningsaktiviteter?  

Dessa aktiviteter används vid alla förflyttningar som tex till rast, till idrott, till musik, till matsalen, you name it… Aktiviteterna har många fördelar, inte enbart ur ett studieroperspektiv utan även ur ett trygghetsperspektiv. Det är också ett bra tillfälle för att repetera ämnesinnehåll tex. genom att läraren delar ut elevkort till alla elever för att sedan ge eleverna uppdrag (kopplat till elevkorten) som de ska lösa innan de slussas vidare. Elevuppdrag och elevkort kan tex handla om geometri, månader, 100-kompisar eller 10-kompisar.  Se exempel nedan:

https://drive.google.com/drive/folders/1Xt27TQKCe7W_N7KQcGCa1ZmT6pwSVUxg

Det kan även vara att eleverna parvis ska lösa en uppgift på tavlan, när de är klara och visat läraren slussas de vidare. Även här är det lärarens egna uppfinningsrikedom gällande att anpassa uppgifter efter behov och ämnesinnehåll som sätter gränser. Det finns en uppsjö av förflyttningsaktiviteter som kan göras. 

Det var inte enbart ”mellanrummen” som vi uppmärksammade då vi granskade vår undervisning med syfte att förbättra studieron. Vi såg även att vi ibland hade för långa moment, att sättet som vi strukturerat upp våra lektioner på gjorde att eleverna lätt tappade fokus på det som de förväntades göra. I samband med detta arbetade vi fram strukturen fokuseringstid. Vill du läsa mer om fokuseringstid kan ni följa länken nedan: 

https://flextur-anpassad-pedagogik.com/2019/04/12/kan-20-10-20-10-vara-nagot-for-dig/ 

Hur ser era ”mellanrum” ut, vad får ”mellanrummen” för konsekvenser i din/er undervisning? 

Ha de gott och njut av våren som närmar sig med stormsteg // Annica & Ann