Ur ett mentorsperspektiv är vår ambition att alltid göra skoldagarna tillgängliga för alla elever. Detta är inte alltid en enkel ekvation att lösa utifrån de förutsättningar som finns inom ramen för verksamheten, men det är det vi strävar mot. För oss handlar tillgänglighetsarbetet i skolan om att anpassa utifrån den elevgrupp man har och utifrån alla de förmågor och behov som ryms inom den. Men vad är det egentligen vi gör då vi tillgänglighetsanpassar och hur kan det se ut i praktiken?
När vi analyserat vårt tillgänglighetsarbete närmare så har vi kommit fram till att vi har 4 byggstenar som vårt tillgänglighetsarbete vilar på, nämligen bemötandet, värdegrunden, pedagogiken & lärmiljön. Vi har nedan försökt att kortfattat lista delar av ”HURET”, alltså hur tillgänglighetsarbetet syns i praktiken.
Alla barn kan inte bemötas lika och ha samma förväntningar på sig vid alla tillfällen.
Låg-affektivt bemötande handlar inte om att inte bemöta och ta tag i det som uppstått, utan om att anpassa bemötandet utifrån varje individ och det känsloläget som denne befinner sig i.
Vara tydliga i kommunikationen och anpassa kommunikationen till tillfälle och person. Kommunicera med eleven på ett sätt som denne förstår både vid undervisningssituationer, konflikter, affekt mm. Kommunicera vid ett tillfälle där eleven är mottaglig.
Kommunikation kan ske via bild, få ord, beskrivningar, visande, lyssnande, bekräftande, exemplifiera t.ex så här kan man göra istället, (hur skulle du vilja göra), följa upp, förebygga.
Exemplifiera och modellera för eleverna t.ex sociala händelser som kan uppkomma. Dramatisera olika händelser som vidare kan diskuteras. Vi arbetar med känslor, normer diskuteras och vikten av olikheter belyses.
Gemensamt arbete kring hur vill vi ha det i klassen och varför (inga regler).
Diskuterar betydelsen av våra gemensamma värdegrundsord och återkommer till dessa i olika vardagliga situationer.
Vid konflikter lyssna, reflektera och bekräfta. Vad hände innan? Hur kände du dig? Vad hände? Hur kunde du/ni gjort istället? Vad ska du/vi tänka på nästa gång?
Bildstöd och tydliggörande kommunikation är viktigt.
Likvärdig utbildning betyder inte utbildning på lika sätt. Likvärdig utbildning kräver tydliga strukturer samt stor flexibilitet. Vi måste anpassa pedagogiken utifrån elevgruppens/elevens förmågor och behov. En del behöver avgränsningar medans andra behöver utmaningar.
Genom att visa eleven vart informationen som de behöver till t.ex uppgiften finns, underlättar vi för planering och organisationsförmågan hos eleven. Vi använder oss oftast av både bild och text för att synliggöra vart eleven kan hitta det som behövs till uppgiften. Detta kan ske på olika sätt beroende på elevens egna önskemål eller behov. En del har behov av markering i texten t.ex vart de kan hitta fakta/information. En del behöver ha sidhänvisningar i skrift medans andra får informationen via post-it lappar. En del behöver en utklippt avgränsad text som de eventuellt kan stryka över i. Det kan också finnas behov av en förstorad text osv.
Alltid visa förslag på ett färdigt resultat för de elever som har svårt med föreställningsförmågan.
En del behöver två val (uppgifter) att välja mellan beroende på t.ex stressnivån för stunden. Utifrån vår kunskap kring elevens behov och förmågor bör en av dessa två val bestå av en uppgift vi vet de klarar av.
För att underlätta för organisationsförmågan och arbetsminnet kan en del ha behov av en planering med steg för steg vad de ska göra under momenten. Planeringen bör ha både bild och text.
För att underlätta för arbetsminnet finns det alltid tillgång till stödmallar över momentet samt checklista för att se så att man fått med det som förväntas.
En del elever har svårt att få grepp om en uppgift som innehåller många steg eller som inte är mer direkt och lämnar tolkningsutrymme, då får de ofta i samråd med oss en mer direkt given uppgift inom arbetsområdet.
Om eleverna t.ex har svårt att skriva en berättande text där de förväntas hålla den röda tråden kan sekvensbilder vara till nytta.
Ibland har motivationen och det lustfyllda svårt att infinna sig för vissa elever. Då utgår vi ifrån elevens egna intresseområden då uppgifter utformas.
Igenkänning i uppgifterna är A och O. Genom att eleven känner igen sig i vad de ska göra, spar de energi som kan läggas på lärandet istället för på att lista ut vad/hur/med vem och varför de ska göra uppgiften. I och med igenkännandet så kan uppgifterna även innehålla små progressionssteg för en del och större steg för andra. Igenkännande struktur på alla lektioner där fokuseringstid ingår vilket gör att eleverna orkar hålla fokus och därmed bli mer effektivt aktiva i undervisningen.
Ämnesintegrerat arbetssätt och elevaktiva undervisningsmoment.
Genom att eleverna får arbeta återkommande med samma innehåll under en längre tid (1-2 veckor) samt genom repetition så är vår erfarenhet att kunskaperna befästs bättre.
Förebyggande arbete t.ex genom att visa en förklarande inspelad film av kommande nya arbetsmoment.
♣ Olika avskärmningar – på bänk, skärmväggar, rum i rummet.
♣ Soffa eller saccosäck att sitta i och ligga på vid arbete.
♣ Olika stolar att sitta på samt dynor att tillgå vid behov.
♣ Olika bord och bänkar – ståbord, bänkar med lock och utan lock.
♣ Perceptionssanering – stängda hyllor, minimera intryck på väggar, ordning och reda.
♣ Hörselkåpor, hörlurar för användning av egen vald musik eller ljud.
♣ Lugnt rum vid behov.
♣ En till en I-Pad (lärplatta).
♣ Igenkänning av undervisningsmiljön, välkända strukturer. (20-10-20-10)
♣ Bildstöd + text för att hämta information om undervisningen, grupper, moment, material mm.
♣ Alltid vuxenstöd vid förflyttningar och övergångar. Möta upp innan skolan börjar, efter rast etc.
♣ Kontinuitet av personal och rum samt igenkänning av material och undervisning.
♣ Tillgång till taktil stimulans.
♣ IKT- smartboard, lärplatta, dator och hörlurar.
♣ Färgkodning av ämnen.
Listorna ovan kan göras hur långa som helst…
Det handlar ”bara” om att VÅGA pröva – VÅGA misslyckas – VÅGA pröva igen!
Ha ett härligt sommarlov alla fantastiska pedagoger //
Annica & Ann
Flextur-anpassad pedagogik 